Frågor och svar

Här finns svar på frågor som rör kryssningsturismen och kajen. Har du någon fråga som du vill ha svar på och som fler kan vara intresserade av? Skicka ett e-postmeddelande till kommunikatören.

 

 

Bygget av kryssningskajen

Vad ska byggas?

Kajen byggs söder om nuvarande hamn och den södra vågbrytaren. Kajen kan samtidigt ta emot två fartyg upp till 320 meters längd. Innanför kajen byggs en hamnläggning med plats för passkontroll, guider, bussar, transfertrafik och information.

När händer det?

Bygget påbörjas i februari 2016 med muddring av de områden där fartygen ska angöra. Muddringsmassor kommer att utnyttjas som utfyllnadsmassor för landområdet. Denna del av arbetet avslutas april-maj 2016. Därefter påbörjas grundläggningsarbeten för bygget av kajen. Bygget ska färdigställas så att kajen kan invigas i april 2018.

Påverkas färjetrafiken och hamnen av bygget?

Den vanliga trafiken till hamnen påverkas inte. En anläggning av denna dimension kommer dock att innebära viss byggtrafik för att få nödvändig utrustning och byggnadsmaterial på plats. Genom att återbruka muddringsmassor i bygget av hamnanläggningen minimeras behoven för transport av tunga schaktmassor.

När kryssningskajen är i bruk frigör den utrymme i Visby hamn för exempelvis mer linjetrafik.

Miljökonsekvenser

Miljöprövning och undersökningar

Miljöprövning är gjord och bygget har tillstånd enligt miljöbalken. Hänsyn måste bland annat tas till öringbeståndet i Kopparsviksbäcken. En marinarkeologisk undersökning har också genomförts utan att några fynd har gjorts.
Under september 2015 genomfördes också en geoteknisk undersökning för att kontrollera havsbottnen.

Avloppsvatten - svartvatten

Kryssningskajen ger förutsättningar att ta emot fartyg som annars passerar Gotland. Vi kan ta hand om svartvattnet och bidra till att avlasta Östersjön från ytterligare nedsmutsning. Kajen kommer att anslutas till reningsverket för att ta hand om fartygens avloppsvatten. Slammet kan sedan användas i biogasproduktionen på Gotland.

Kapaciteten i Visby reningsverk är tillräcklig för att hantera fartygens svartvatten. Vi bygger en utjämningsbassäng under landområdet för att kunna ta emot en stor kvantitet på kort tid.

I dagsläget finns inga krav på att kryssningsfartyg som framförs på internationellt vatten skall lämna svartvatten iland. Östersjön är till största delen internationellt vatten där IMO:s (International Maritime Organization) regelverk gäller. Hur fartyg ska kunna avkrävas att lämna sitt svartvatten i hamn diskuteras för närvarande på olika nivåer både nationellt och internationellt, bland annat inom IMO.

Elanslutning

Visby hamn har i sin miljödom ett krav på att från den 1 februari 2018 kunna ansluta den statligt upphandlade linjetrafiken till elnätet när fartygen ligger mer än en timme vid kaj. I samband med att kryssningskajen byggs kommer det, enligt miljödom, att förberedas med kanalisation för elanslutning för att i ett senare skede ha möjlighet att kunna tillhandahålla elkraft från land. Det finns idag ingen standard för elanslutning av fartyg. Man arbetar med olika effekter, spänningar, frekvenser och anslutningsdon. Att kunna ansluta alla tänkbara varianter är idag orealistiskt speciellt med tanke på att cirka 10 procent av fartygen är utrustade för landanslutning. 

Vilken miljöpåverkan har fartygen som angör Visby?

Miljölagstiftning från 2015 kräver att fartyg som trafikerar Östersjön och delar av Nordsjön ska använda bränsle med betydligt lägre svavelhalt än tidigare.

Kommer kryssningsfartygen att använda vatten från Gotland? Hur ska det gå med vattenbristen?

2016 införde Region Gotland en begränsning som gör att fartyg som anlöper Gotland endast får bunkra 50 kubikmeter per anlöp. Detta med anledning av vattensituationen på Gotland. Så som det ser ut kommer den begränsningen att gälla även kommande säsonger.

För fartyg som går i linjetrafik mellan Gotland och fastlandet gäller att bunkring av vatten enbart sker på fastlandet (även det infördes 2016).

 

Kryssningstrafiken i Östersjön och världen

Ökar kryssningstrafiken?

Kryssningstrafiken växer snabbt i hela världen. Många uppskattar kombinationen med bekvämlighet ombord och ständigt nya resmål att utforska. Ökningen gäller många olika nationaliteter och målgrupper.

Kryssningsturismen i Östersjön har nästan fyrdubblats under 2000-talet. Gotland har dock inte kunnat ta del av den ökade kryssningsturismen, mest på grund av att båtarna blir allt större och inte kan angöra den nuvarande hamnen.

Globalt finns det idag cirka 246 kryssningsfartyg och nära 60 rederier. Den totala kapaciteten för dessa fartyg är dryga 21 miljoner passagerare.

Några siffror - anlöp i Europa under 2014:

• Totalt 187 destinationer – 20 825 anlöp

• 6 miljoner européer kryssade – Tyskland störst

• Beräknad omsättning 2015 - 40 miljarder dollar

Varför byggs kryssningskajen?

Vi vill bidra till att utveckla kryssningsturismen i Östersjön och med Gotlands som ett resmål. Vi samarbetar med CMP (Copenhagen Malmö Port) och ur deras perspektiv är det positivt att kunna erbjuda ytterligare en attraktiv destination.

Den nya kajen gör att de större fartygen kan ligga fler timmar i Visby än vad som sker idag, vilket gör att turisterna kan spendera mer tid på runt omkring på ön.

Ska kajen stå oanvänd större delen av året?

Säsongen för kryssningstrafiken startar i allmänhet i mitten av april och pågår fram till och med oktober. Högsäsongen är dock från juni till augusti. Det finns också möjlighet till julkryssningar i december. Tendenser visar att skeppen börjar komma tidigare på säsongen och uppehåller sig längre inom vårt område. Beroende på vad vi som destination kan erbjuda så är det attraktivt för rederierna att angöra Gotland utanför den normala säsongen.

Varför byggs den i Visby?

Världsarvet Visby är magneten som lockar till ön. Kryssningskajen byggs i Visby för att öka attraktiviteten så att fler fartyg angör Visby i framtiden. Eftersom fartygen kan stanna vid kajen längre än idag, så ökar möjligheten för besöksnäringen på hela ön att ta del av turismen.

Kryssningsresenärer och besöksmål

Vad betyder kryssningskajen för Gotland?

Antalet kryssningsgäster beräknas öka från dagens 60 000 årliga resenärer till 150 000 kryssningsgäster inom några få år. Kryssningskajen ger rederierna den nödvändiga tryggheten att säkert kunna angöra Visby. Genom att passagerarna går av fartyget själva kan vistelsetiden öka till mellan sex och tio timmar. Detta kan jämföras med fyra till sex timmer som idag gäller för fartyg som måste ligga ute på redden.

Kommer resenärerna att besöka annat än Visby?

Absolut. Med en kraftigt ökad kryssningsturism finns en stor potential för företagare utanför Visby att få nya kunder och besökare, liksom för enskilda personer att få arbete.

Ett gemensamt attraktivt utbud av turer och upplevelser som kunderna bedömer är intressanta och köpvärda är viktigt. Den ökade tiden för gästernas vistelse ger möjligheter att hitta nya kombinationer av upplägg. Med bra erbjudanden går det få besökare till hela Gotland. Samtidigt är det viktigt att hitta vägar som gör dessa produkter sök- och köpbara. Rederierna har stor kontroll av det som kan säljas ombord inför besöket.

Hur kommer besökarna in till Visby och ut på hela Gotland?

Planeringen utgår från att transferturer ska erbjudas samtliga passagerare som själva vill utforska Visby. Hur detta ska organiseras och utföras är inte klarlagt i dagsläget. Planering och bussar för att kunna utforska och besöka hela Gotland pågår också, men inget är ännu klart. Det är dock viktigt att poängtera att detta är viktigt - möjligheterna att ta sig runt på ön ska finnas.

Hur ser trenderna ut inom kryssningsturismen?

Tidigare har kryssningsresenärer varit en förhållandevis homogen grupp men nu ser vi hur resenärerna sprids ut över bland annat fler ålderskategorier. Ombord finns äldre och yngre, par och familjer, de som vill koppla av och de som vill vara aktiva. Resenärerna pratar många olika språk och allt fler nationaliteter ser kryssning som ett bra alternativ för en semesterresa. Kryssningsturismen är enligt internationella bedömningar den snabbast växande delen av globala turismen.

Globalt finns det idag cirka 246 kryssningsfartyg och nära 60 rederier. Den totala kapaciteten för dessa fartyg är dryga 21 miljoner passagerare.

Några siffror - anlöp i Europa under 2014:

• Totalt 187 destinationer – 20 825 anlöp

• 6 miljoner européer kryssade – Tyskland störst

• Beräknad omsättning 2015 - 40 miljarder dollar

Hur sker samverkan med näringslivet?

Näringslivet på Gotland, föreningar och andra organisationer är viktiga för att vi ska kunna erbjuda besökarna ett stort och varierat utbud av rundturer och upplevelser. Här krävs stor samverkan mellan aktörerna och Region Gotland. Nätverket Gotland Cruise Network, GCN, är en viktig kontaktväg för denna samverkan. Syftet med nätverket  är att skapa förutsättningar för att utveckla Gotland till en ännu mer attraktiv och väl fungerande kryssningsdestination.

 

Vilka konkurrerar vi med?

Världskartan ser lite annorlunda ut när det gäller kryssningar och våra konkurrenter är faktiskt norska fjordkusten, Alaska, Medelhavet, Karibien och andra regioner, snarare än enskilda destinationer. Självklart konkurrerar vi även med andra destinationer men först när resenärerna valt just Östersjön som område att resa i. Detta är en av anledningarna till att vi valt att arbeta med Cruise Baltic, för att på sikt stärka Östersjön som kryssningsregion. På motsvarande sätt samarbetar vi också inom Cruise Europe för att utbyta erfarenheter och vara den del av Europas kryssningsindustri.

Hur påverkas de som bor i Visby?

Visby är en levande stad och det är viktigt att en ökande tillströmning av besökare inte upplevs som störande. Åtgärder kommer att göras för att hjälpa gästerna att hitta runt i staden och spridas till olika platser. Det handlar bland annat om utformning av skyltning och information. 

Alla gotlänningar är viktiga ambassadörer och värdar.

Hur kommer vi att marknadsföra Gotland som kryssningsdestination?

För Gotlands del är det viktigt att fortsätta arbetet med att stärka Östersjön som region. Målet är att vara en destination som är lätt för rederierna att arbeta med och som erbjuder ett unikt och spännande utbud.

En annan viktig del av marknadsföringen är vad vi faktiskt erbjuder på plats, vilka minnen och upplevelser våra besökare får med sig hem. Trenden att vilja uppleva mer saker går hand i hand med att även vilja berätta om dem och därmed är det viktigt att ta hand om besökarna på bästa sätt. Vi är alla värdar och bidrar till en upplevelse för gästerna.

Mycket av marknadsföringsarbetet handlar alltså om att lyssna till vad marknaden vill ha, att optimera vår lokala produkt och presentera den på ett lättillgängligt och attraktivt vis.

Infrastruktur

Hur utvecklas infrastrukturen?

Region Gotland arbetar med att utveckla nödvändig infrastruktur kopplad till kryssningsturism - något som är till gagn för såväl oss som bor på Gotland som alla besökare, och inte bara kryssningsresenärerna. Infrastruktur handlar bland annat om skyltning, trafikflöden, offentliga toaletter och tillgängliga och säkra gångvägar till och från kryssningskajområdet. Nu är arbetet i en planeringsfas. Vi har påbörjat en förstudie som ska ge förslag på en helhetslösning så att vi utvecklar infrastrukturen på bästa möjliga sätt.

 

I arbetet med infrastrukturen har vi sex delprojekt: trafik, busstrafik, vägvisning och informationsskyltning, offentliga toaletter, utveckling av stadsmiljö samt besöksplatser.

Kommer det att byggas en gångbro i anslutning till kryssningskajen?

Som en del i att utveckla infrastrukturen kopplad till kryssningsturism utreder Region Gotland hur kryssningsresenärer på egen hand ska kunna ta sig till och från kryssningskajområdet, som ett komplement till exempelvis bussutflykter. 

 

Kostnader och finansiering

Vad kostar det att bygga kajen?

Kostnaden för kajen och tillhörande landområde och kryssningscentrum är budgeterat till 250 miljoner kronor.

Nu när regionen ska spara flera miljoner - varför bygger vi en kaj?

Region Gotland måste också satsa på sådant som på sikt ger intäkter även i dåliga tider.

Byggnationen ligger utanför den ordinarie budgeten och kommer därför inte att belasta övriga verksamheter. Projekt i den här storleksordningen kan däremot aldrig vara helt riskfria.

Hur finansieras bygget av kajen?

Lånekostnaderna för regionen finansieras genom det avtal som tecknas med CMP (Copenhagen Malmö Port).

Pengarna till investeringen tas ur regionens finansförvaltning. Region Gotland har en ganska låg belåningsgrad och är således inte så högt skuldsatt.

Blir kryssningskajen lönsam?

Den bedömning som vi gjort är att kryssningskajen är bra för hela Gotland. För Gotlands del är det intäkter i form av det som våra tillkommande besökare genererar. Bygget finansieras med hjälp av den hyra som CMP betalar och avtalet med dem säger att de betalar hyra i tjugo år. Det är också högst sannolikt att den ökade kryssningsturismen kan ge flera jobb.

Hur påverkar kajbygget Region Gotlands dåliga ekonomi?

Kajbygget har inte någon påverkan på regionens ekonomi eftersom avtalet med CMP är sådant till sin konstruktion att investeringen är kostnadsneutral för Region Gotland. Det innebär att den hyra som CMP betalar, finansierar Region Gotlands investerings- och kapitalkostnader.

Hur ser samarbetet med CMP (Copenhagen Malmö Port) ut?

Region Gotland och CMP har kommit överens om att regionen bygger en kaj med tillhörande landanläggningar inklusive ett kryssningscenter. Regionen hyr ut sedan ut kajen till CMP under 20 år. Hyran täcker Region Gotlands kapitalkostnader inklusive ränta och driftskostnaderna debiteras CMP enligt fastställd taxa. Investeringen sker inte på bekostnad av regionens övriga verksamhet.

Det är CMP som sköter införsäljningen till rederierna. Hamn- och passageraravgifter är CMP:s intäkt så det ligger i deras intresse att sälja in Gotland som en destination.

Region Gotland arbetar tillsammans med näringslivet och besöksorganisationer som ska se till att Gotland blir en destination som lockar och erbjuder upplevelser och service till våra besökare.

Varför används inte pengarna till vård, skola och omsorg?

Finansieringen av kajen sker på affärsmässiga grunder. Vi räknar med att arbetstillfällen och utvecklingen av Gotland som besöksdestination är viktigt för alla. Byggnationen ligger utanför den ordinarie budgeten och kommer därför inte att belasta övriga verksamheter.

Vad kostar utvecklingen av infrastruktur kopplad till kryssningsturism?

Arbetet med infrastrukturen är en investering som är budgeterat till 38 miljoner kronor för 2017. Region Gotland planerar att söka bidrag för att täcka delar av kostnaderna.

Sidan uppdaterad: 26 januari 2017
Ansvarig för sidan: Tove Thuresson

Kontakta oss

Visborgsallén 19
621 81 Visby
Tel: 0498-26 90 00
Organisationsnummer:
212000-0803

Region Gotland på Facebook

Här kan du nå Region Gotland
på Facebook:
Facebook-länk
RSS-länk

RSS på www.gotland.se

RSS håller dig på ett enkelt sätt uppdaterad med det senaste innehållet från www.gotland.se, till exempel nyheter och evenemang.

Translation

This website uses Google Translate in combination with professionally translated texts on selected pages.

Google Translate will translate the entire website to the language of your choice in a matter of seconds. However, keep in mind that as the Google translation is automated the result is not going to be completely accurate.

English

Suomeksi

عربي

فارسی

ภาษาไทย

På visby.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?